DU ÄR ETT NUMMER, INTE EN MÄNNISKA MED KÄNSLOR

Igår på självaste Midsommardagen så fick jag testa på akuten inne i Halmstad. Anledningen till detta var en misstänkt infektion efter koniseringen jag gjorde förra torsdagen. Jag ringde 1177 och dom sa till mig att åka in direkt, vilket jag såklart gjorde. 
Lätt panikslagen traskar jag in på akuten för första gången. Jag får ta en nummerlapp och efter några minuter kommer en sköterska ut och ropar upp mitt nummer. Några tester görs, de tar blod och jag skickas ut i väntrummet igen, där jag blir sittandes i flera timmar innan en läkare ÄNTLIGEN kom och tog en titt på mig.
En infektion hade jag, jag fick recept på antibiotika och skickades hem. 

Jag har alltid klagat på akuten i Gävle. Långa väntetider, kall personal som saknar medkänsla. 
Men efter att ha besökt Halmstad så kan jag dra slutsatsen att detta är ett mycket vanligt fenomen på akuten i Sverige. Jag kan inte tala för andra men när jag besöker en akutmottagning så är det för att jag AKUT behöver sjukvård. Med akut menas att jag inte kan vänta tills vårdcentralern öppnar och då är det för mig något som skapar en väldigt stark oro. Det är just på akutmottagningen jag anser att de med mest hjärta ska arbeta. Där ska det finnas ett lugn. 
Men.... Tydligen så ska människor när de är som mest oroliga sitta och vänta i ett väntrum i flera timmar. 
Tydligen så är det när en människa är som mest orolig som man ska möta kalla och extremt sakliga personer som ger intryck att de skulle ha lämnat medkänslan hemma.
För något varmt välkomnande har jag aldrig fått på akuten. Jag har aldrig blivit lugn och aldrig mött en läkare som visat sig vara empatisk. 
De gör sitt jobb, absolut. Det kan jag absolut inte säga något annat om. Men det är på sättet de gör sitt jobb. Du är ett nummer, inte en människa med känslor. 
Du får inget leende för de har dom varken tid eller lust att ge. Du är ett nummer som ska behandlas, dom skiter fullständigt i vem du är, hur länge du har suttit där och väntat och hur du mår. För du är ett nummer. 






SÖMNPROBLEM

Är det något som kan göra mig riktigt tokig så är det att inte kunna sova! 
Jag har blivit så van sedan jag och Jimmy blev tillsammans att somna i skaplig tid,  men nu efter operationen så har jag sådana enorma problem med att somna.
Troligen är orsaken en kombination med alldeles för mycket tankar och oro kring provresultatet som jag väntar på, sommar och sol som ger energi och jag är begränsad att göra av med denna energi då jag inte får anstränga mig de närmsta veckorna. 

Jag längtar så enormt tills jag får bada, fy sjutton vad jag ska inviga vår pool då och simma hela dagarna långa. 
Att anstränga mig fysiskt och göra av med energi är nog precis det jag behöver just nu.
 
Nu ska jag ta mig ifrån all teknik och röra mig till sängen och hoppas på att få sova några timmar. 



ÄR JAG VERKLIGEN I SVERIGE?

Solen lyser och värmer enormt. 20-25 grader är det och nästintill vindstilla. Det känns som jag befinner mig i utlandet när jag ligger i min solsäng på altanen och doftar Hawaiian Tropic. 
Jimmy bygger trall medan jag ligger och latar mig, en liten fördel med att vara nyopererad kanske. 
Jag mår faktiskt helt okej efter operationen och hoppas innerligt att det håller i sig. Jag är väldigt nervös över provsvaret av analysen av de celler de har tagit bort men jag måste lita på att Gud beskyddar mig. 

Nu ska jag bege mig ut i solen igen och lata mig en liten stund till innan vi ska bege oss till Rökeriet här i Laholm och köpa lax. Aldrig handlat där tidigare men tror att den smakar riktigt mumsigt! 
Ha en underbar dag allesammans, njut av varje minut! 

Bjuder på en liten bild på våra nya utemöbler. Ni ser även en del av poolen. Utlandskänsla!